Bergsfolket

Bergsfolket är ett av de ovanligare folkslagen i norden, och existerar i princip inte i resten av världen. De lever oftast väldigt ensligt och djupt inne i naturen, och det är långt mellan deras samhällen. Det är väldigt vanligt att förväxla bergsfolk med troll, men den som tar en närmare titt upptäcker att de är något helt unikt.

Biologi

Bergsfolk är väldigt uppenbart icke-mänskliga. De ser ofta ut att vara gjorda av den sten de anser sig komma ur, även om de uppenbarligen är mjuka nog att kunna röra på sig. Det är inte heller helt ovanligt att det växer mossa och lavar på deras hud, beroende på vilket kast de tillhör kan detta vara något som ansas och friseras eller något som nogsamt skrubbas bort. Inte sällan låter de lavarna växa på samma platser som andra arter har behåring, till exempel ovanpå huvudet. Vissa bergsfolk har mönster som liknar ådror av metall. Detta anses väldigt vackert och dekorativt och är något de gärna ser till att visa upp.

Bergsfolk har ingen uppenbar skillnad mellan könen. Biologiskt sett ligger de på vissa sätt närmare svampar än däggdjur i hur de fungerar, bland annat så förökar de sig genom att de på våren släpper ut sporer i luften. När dessa blandas bildas sedan “knoppar” på marken i området där de bor och rör sig, ur vilka spädbarn längre fram på sommaren sedan “föds”. Bergsfolket själva är inte medvetna om att vårens sporer har någon koppling till sommarens knoppar, eller så bryr de sig inte om det. I deras tro så är barn en gåva från Den Stora Anden och urberget, inte någonting som kommer från de själva. Platsen knopparna växer på avgör också vilket kast och vilken samhällsposition det lilla barnet sedan kommer få. På grund av detta har bergsfolket inte någon sexualdrift på det sätt till exempel människor har, men istället en stark impuls att tillhöra en flock/ett kollektiv. De bildar inte par och har ingen bild av att vissa barn hör till vissa vuxna indiver, utan barn tillhör flocken och uppfostras gemensamt.

I och med att deras biologi är så skild från de flesta andra arter så är de immuna mot de flesta virus och bakterier som drabbar andra folk, men de är fortfarande känsliga för magiska åkommor såväl som sjukdomar som bara drabbar dem själva, som till exempel grönmögel och ovanliga parasitinfektioner.

Kultur

Bergsfolket har myter om att de har existerat sen “tiden före människan”, men då deras historia primärt är muntlig känner de till väldigt få detaljer om den tiden. Ingen vet hur de levde på den tiden, men alverna talar om att de fanns där när de för första gången kom till den här världen. Bergsfolket lever utspritt i större delen av Norden, men deras fredliga natur rimmar illa med att leva i närheten av trollsamhällen, vilket har lett till att de är ganska glest utspridda och kan vara svåra att hitta. De tenderar också överlag att inte leva särskilt nära människors samhällen, vilket ytterligare begränsar deras territorium. I dag finns två stora bergsfolks-samhällen, ett i Fiby och ett i Rauta. Det finns också väldigt många små flockar runtom i Norden men de är oftast mindre kända och illa kartlagda.

Det finns även ett fåtal individer som valt att bosätta sig på andra platser. Detta är något ovanligt, men inte helt okänt. Bergsfolken har fortfarande en väldigt stark drift att tillhöra en grupp, familj, eller ett kollektiv, men har upptäckt att även andra varelser än bergsfolk kan tillfredsställa det behovet.

oldrune

Bergsfolket använder sig utav korpar för att hålla kontakten över långa avstånd och använder sig oftast av läder eller träbitar för att rista runor i. De använder sig utav den äldre futharken (se bild till höger). För stora händelser reser de även runstenar eller gör hällristningar på stora klippblock. Här är det dock viktigt att komma ihåg att de aldrig skulle bryta ett nytt block utan använder enbart natursten som de flyttar dit de vill ha sin runsten.

Tro

Enligt bergsfolket har alla ting och varelser en ande. I deras världssyn så finns det två existensplan – ett fysiskt plan och ett andeplan – som alltid existerat och alltid kommer existera. Detta gör att bergsfolken har en väldigt annorlunda syn på liv och död jämfört med andra arterna. För dem handlar “död” bara om att anden hos varelsen i fråga reser tillbaka till andeplanet och “födsel” att den reser från andeplanet till det fysiska planet. Bland andarna tillbeds Den Stora Anden specifikt, en ande som både är alla existerande andar i ett, och mer därtill. Det är lika mycket ett filosofiskt koncept som en gudom. Den Stora Anden finns därför på sätt och vis i alla andra andar, och är därför en del av allting som finns. För någon som är på det fysiska planet finns dock ingen möjlighet att kontakta andeplanet, eller att komma åt sina minnen från tidigare liv. Detta gör att bergsfolkens shamaner inte kommunicerar direkt med Den Stora Anden, utan talar med vad de kallar “de oföränderliga andarna”, vilket är de naturandar som lever i till exempel berg, stora vattendrag, eller uråldriga träd. Då dessa aldrig “dör”, det vill säga reser tillbaka till andeplanet, så har de enligt bergsfolket en enorm samlad visdom. Vidare vördas även de andar som gjort stordåd i det förflutna, som till exempel hjälten Enul Väströse eller hövdingen Ogel Salagruva, och böner till dem handlar i huvudsak om att de ska återkomma när bergsfolket behöver dem.

Styre

I grund är bergsfolkets samhälle oerhört pliktetiskt. Alla bergsfolk växer upp i ett av tre kast; rotfolket, gråfolket och mossfolket. Inget av kasten anses mindre värt än något annat men har däremot olika plikter gentemot samhället. Vilket kast ett barn tillhör beror på vart i berget det växte fram. Mossfolket växer på stenar och klipphällar i skogen, gråfolket på berg och i grottor, rotfolket längst ner i grottorna där malmådror kan hittas.

Rotfolket har en plikt att leda och skydda, gråfolket har en plikt att förvalta och förädla, medans mossfolket har en plikt att nära och vårda. Att gå emot dessa traditioner är ett enormt tabu som oftast resulterar i att personen i fråga exkluderar sig själv från sin familj och samhället i stort. Ungefär hälften av alla bergsfolk tillhör mossfolket, en på tre gråfolket och en på sex rotfolket. För den lärde går det att se skillnad på medlemmarna från de olika kasten rent fysiskt – mossfolket låter lavarna som slår rot på dem växa tills de täcker större delen av kroppen, gråfolket putsar istället bort lavarna så att de ser mer stenlika ut och rotfolket har synliga ådror av mineraler av olika slag.

Om en flock är stor nog, väljer ofta dess grupp av rotfolk en hövding. Hövdingen har då ansvar att leda och samordna både rotfolket såväl som flocken. Titeln fås ofta på livstid. Mossfolket är de som primärt ansvarar för vård av barn, såväl som att samla in mat och vårda sjuka och gamla. Bland gråfolket finns hantverkare, bagare och andra typer av skrån som raffinerar varor och underhåller samhället. I och med att de inte brukar metall så kan deras teknologiska utveckling framstå som väldigt primitiv, de har dock oftast extremt skickliga hantverkare inom de hantverk de faktiskt utövar.

Skillnader mellan bergsfolket och andra kulturer

I och med att bergsfolket inte gör skillnad på könen, inte har någon sexualdrift, och inte har särskilda band till just sin egen avkomma så skiljer sig deras samhälle ganska markant från till exempel människornas. Väldigt många av mänskliga konflikter har sin grund i saker som att vilja vinna en partner, vilja förbättra sin egen avkommas chanser jämfört med andras avkomma, eller etablera sin ställning jämfört med de andra könen. I och med det strikta kastsystemet är det också väldigt ovanligt för ett bergsfolk att försöka få mer makt.

Detta innebär att bergsfolk kan ha väldigt svårt att förstå sig på varför andra samhällen fungerar som de gör, både genom att uppfatta deras resoneman som konstiga och orimliga min lika ofta själva framstå som väldigt underliga då de har ett fundamentalt annorlunda tankesätt.

Bergsfolk och troll

Det är inte ovanligt att bergsfolket förväxlas med troll av andra folkslag som inte är närmare bekanta med dem. Det finns många ytliga likheter dem emellan, men den som lär känna dem bättre inser snabbt att skillnaderna är långt många fler än likheterna. Trots detta är det inte ovanligt att bergsfolk slentrianmässigt refereras till som troll.

Namn

Bergsfolk har tilltalsnamn med en eller två stavelser med mjuka vokaler och runda konsonanter samt ursprungsnamn som är kopplade till var de växte fram.

Enul Väströse

Ogel Salagruva

Olu Sunnanbacke

Noo Klyfte

Rögi Silvervägg

Att spela bergsfolk

Det finns inga särskilda regler kopplade till att spela ett bergsfolk på lajvet, du får helt fritt välja lämpliga Förmågor och Nackdelar. Det kan dock vara värt att tänka på att bergsfolket har högre krav på dräkt och sminkning än vad till exempel en människoroll skulle ha, i och med att de ser så annorlunda ut.

Det kan också vara värt att tänka igenom väldigt noga hur ett bergsfolk skulle se och reagera på vanligt förekommande situationer som kan uppstå i Skuggan, i och med att det finns så stora kulturella skillnader.